Säkra källan medan den fortfarande ligger uppe.
Anmälan kommer månader senare.

ProofSnap är ett tillägg till Chrome och Edge som säkrar en webbsida som dokumenterat bevis på 41 sekunder, och i Sverige använder journalister och redaktioner det för att spara källan medan den fortfarande ligger uppe. 2026 ger en kvalificerad eIDAS-tidsstämpel en presumtion om korrekt datum, och redaktionen kan visa vad källan sade den dag den lästes.

Författare: Radim Motycka, grundare och teknisk chef, ProofSnap · Uppdaterad: 21 augusti 2026 · Oberoende verifierbart med Verifieringsverktyget

Ensamansvaret: vem svarar för innehållet

Svensk medierätt placerar ansvaret på ett bestämt ställe, och därför är bevissäkring en redaktionell uppgift och inte bara en juridisk. Tryckfrihetsförordningen gäller för periodiska skrifter, och yttrandefrihetsgrundlagen för radio, tv och för databaser med utgivningsbevis. Båda bygger på samma konstruktion: en utsedd ansvarig utgivare svarar ensam för innehållet.

Ansvarskedjan är kort. En periodisk skrift ska ha en ansvarig utgivare, och utgivaren svarar ensam för tryckfrihetsbrott i skriften enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen. Motsvarande ensamansvar gäller enligt 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen för program och för databaser med utgivningsbevis. Och så kommer den poäng som gör bevissäkring till en daglig rutin:

”Utgivaren svarar ensam för tryckfrihetsbrott i skriften. Ansvaret följer uppdraget, inte frågan om vem som skrev texten.”

Utgivaren är den som har rätt att bestämma över innehållet, och det kan bara finnas en ansvarig utgivare. Ansvaret följer alltså stolen, inte skuldfrågan. Det betyder i praktiken att redaktionen ska kunna lägga fram sitt underlag, oavsett vem som skrev artikeln och oavsett om den personen fortfarande är anställd.

Ett bevispaket levererar just det underlaget i en form motparten kan kontrollera: vad källsidan visade, när den hämtades, från vilken URL, vilken server som svarade, och att filerna inte har ändrats sedan dess. Domstolen prövar beviset fritt, och stödet finns i rättegångsbalken 35 kap. 1 §:

”Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.”

Fri bevisprövning är inte detsamma som fri tillgång. Ju sämre dokumenterat ett digitalt bevis är, desto mindre tyngd får det, och en lös skärmbild utan datum, utan källa och utan metadata väger inte tungt mot en motpart som bestrider innehållet.

Brottsbalken 5 kap. om förtal

Mediernas Etiknämnd kan klandra. Den omskrivna kan dessutom gå till domstol, och där är förtal den bestämmelse målet förs efter. Enligt brottsbalken 5 kap. 1 § döms den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, för förtal till böter.

5 kap. 2 § höjer straffskalan. Är brottet grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år, och vid den bedömningen väger domstolen särskilt om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning spridningen fick var ägnad att medföra allvarlig skada. En publicerad artikel hamnar därmed lätt i den skärpta kategorin, inte i den milda.

Ansvarsfriheten finns i 5 kap. 1 § andra stycket, men den är inget fribrev och den ska beskrivas exakt. Den som var skyldig att uttala sig, eller där det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgiften, ska inte dömas till ansvar om han eller hon visar att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den. Det är en samlad bedömning, inte en regel om att god tro ensam friar:

”Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.”

Läs uppräkningen som en checklista över det redaktionen ska kunna lägga fram: beviset för att uppgiften var sann, eller den skäliga grunden, eller försvarligheten vid publiceringstillfället. Alla tre är tidsbundna. De handlar om vad som förelåg när artikeln skrevs, inte om vad som går att hitta nu. Försvinner källsidan försvinner möjligheten att visa det.

Här stannar vårt påstående. ProofSnap dokumenterar vad källan visade och när du hämtade den. Om det utgör skälig grund, och om ansvarsfriheten slår till i det enskilda målet, avgör domstolen. Vi lovar inga utfall, och ingen leverantör kan göra det. Målets försvar bygger du tillsammans med redaktionens jurist, och vi levererar det material försvaret vilar på.

Källskydd, sagt exakt

Källskyddet i Sverige är en grundlagsregel och en processuell regel, inte en teknisk produkt. Enligt 3 kap. tryckfrihetsförordningen och 2 kap. yttrandefrihetsgrundlagen har den som tar emot ett meddelande för publicering tystnadsplikt om meddelarens identitet, och den tystnadsplikten omfattar utgivare, redaktionella medarbetare och andra som är verksamma på redaktionen. Motsvarande frågeförbud i domstol följer av rättegångsbalken 36 kap. 5 §.

Skyddet är inte absolut. Tystnadsplikten viker bland annat när meddelaren har samtyckt, i vissa mål om brott mot rikets säkerhet, och när domstolen i ett mål om ett allvarligt brott finner det synnerligen påkallat att uppgiften lämnas. Skyddet bygger alltså på grundlag och på en prövning i domstol, inte på programvara.

Det är värt att hålla isär de två sakerna, eftersom de ofta blandas ihop i marknadsföring. ProofSnap dokumenterar offentligt tillgängligt eller sessionstillgängligt innehåll som en källa har pekat ut för dig. Själva källans identitet rör verktyget inte vid, och den ligger fortsatt i redaktionens säkra tipslinje, i SecureDrop, i Signal eller i ditt eget minne.

Vad vi kan säga nyktert om arbetsgången: fångsten körs i din egen webbläsare i din egen inloggade session, och ZIP-filen sparas på din egen dator. Det är en beskrivning av hur tillägget arbetar, inte ett löfte om något annat. Läs avsnittet nedan innan du bygger ett OPSEC-antagande på det.

Deepfakes och AI-genererat material

En faktakoll möter i dag två motsatta uppgifter. Den första är att bedöma om en bild eller en video som någon har skickat in är äkta. Den andra är att kunna motbevisa påståendet att redaktionens egen dokumentation är genererad. Båda kräver att det finns en dokumenterad utgångspunkt som är äldre än diskussionen.

Varje ProofSnap-fångst rymmer ett Ursprungscertifikat med 8 integritetskontroller av de bilder som låg på sidan. Certifikatet läser C2PA-innehållsuppgifter om avsändaren har lagt in dem, hämtar EXIF-metadata, beräknar en perceptuell hash, jämför filens egna uppgifter med de HTTP-headers bilden levererades med, och noterar var på sidan bilden stod. Själva skärmbilden i paketet signeras som C2PA-innehåll, så att en mottagare kan se att den kommer från en fångst och inte från ett redigeringsprogram.

Det är viktigt att vara exakt med vad det är och vad det inte är. Ursprungscertifikatet är ingen dom över om en bild är AI-genererad, och ProofSnap påstår sig inte kunna avgöra det. Ingen detektor kan det med säkerhet 2026. Certifikatet levererar signaler och en fast referenspunkt: vad låg där, när kom det, vilken server levererade det, och vilka spår bar filen.

För en faktakollsredaktion räcker det ofta för att flytta diskussionen. Har du säkrat en bild den dag den delades kan ingen senare hävda att din version är en efterbehandlad kopia. Ska du dokumentera ett påstående som bygger på en enda bild kan du läsa mer om den arbetsgången på sidan om stulna foton och bildstöld.

Så gör du, steg för steg

Arbetsgången är densamma oavsett om du är fast anställd på en redaktion eller frilans. Det tar 41 sekunder per sida när du väl har installerat tillägget.

1. 1. Installera tillägget och välj din åtkomst

   Hämta ProofSnap till Chrome eller Edge. Skriver du regelbundet tar du ett abonnemang. Är det ett enstaka uppdrag köper du ett SnapPack utan abonnemang.

2. 2. Öppna källsidan medan du researchar

   Öppna inlägget, artikeln, pressmeddelandet, registerutdraget eller den betalskyddade sida du har laglig åtkomst till. Säkra den innan du citerar den, inte efteråt.

3. 3. Välj inspelningsläge

   Enkel sida för en källa. Sessionsläge för en länkkedja över flera flikar. Videoinspelning när innehållet rör sig, till exempel en direktsändning eller en tidslinje som laddar löpande.

4. 4. Slå på den kvalificerade tidsstämpeln när ärendet är känsligt

   För artiklar med reell risk för förtalsmål eller anmälan väljer du en kvalificerad eIDAS-tidsstämpel och får presumtionen enligt artikel 41.2. För vanlig research räcker Bitcoin-förankringen via OpenTimestamps.

5. 5. Spara ZIP-filen i ärendemappen och notera ProofSnapID

   Lägg paketet tillsammans med resten av researchen och skriv paketets ProofSnapID i din källista. Då kan redaktionens jurist hitta den exakta fångsten utan att leta.

6. 6. Kontrollera paketet själv, första gången

   Dra in ZIP-filen i Verifieringsverktyget och se kontrollen av hashvärden, signatur och tidsstämplar köras i webbläsaren. Då vet du vad du ber motparten göra.

7. 7. Lägg fram paketet om artikeln ifrågasätts

   Kommer det en anmälan till Medieombudsmannen, ett krav på genmäle eller en stämning skickar du ZIP-filen till redaktionens jurist tillsammans med länken till Verifieringsverktyget. Mottagaren kan kontrollera allt utan att kontakta oss.

Ett svenskt exempel: omdömen som försvinner

Konsumentjournalistik möter flyktigt material hela tiden, och omdömen är den tydligaste formen. Trustpilot tog under 2023 bort 3,3 miljoner falska omdömen, motsvarande omkring 6 procent av samtliga användaromdömen på plattformen (Trustpilot Transparency Report, 2023). Skriver du om ett företag utifrån dess omdömen kan underlaget alltså vara borttaget innan någon frågar efter det.

Ärendena når också myndigheter och domstol. I Sverige träffas vilseledande omdömen av marknadsföringslagen (2008:486), där 8 och 10 §§ förbjuder vilseledande marknadsföring och vilseledande utelämnande, och där det uttryckligen är otillbörligt att lämna eller låta lämna falska konsumentomdömen. Tillsynen sköts av Konsumentverket och Konsumentombudsmannen, och mål förs i Patent- och marknadsdomstolen.

Poängen för en redaktion är tidsaspekten, inte det enskilda ärendet. Omdömen som skrivs i dag prövas ofta först flera år senare. En faktakoll som hade säkrat profilerna när artikeln skrevs kan lägga fram dem långt efteråt. Samma mönster återkommer i ärenden omoch om, där annonsen typiskt är raderad långt innan någon anmäler saken.

Vanliga frågor